GK Claes
Sjukdom försvårar utveckling. Att bota och förebygga fattigdomens sjukdomar är ett effektivt sätt att bekämpa fattigdomen. I de fattigaste länderna, som i Afrika söder om Sahara, insjuknar och dör människor i första hand i sjukdomar som HIV, malaria och tuberkulos, luftvägsinfektioner och diarrésjukdomar. Utveckling av antibiotikaresistens kan göra sjukdomarna helt obehandlingsbara. Det menar Gunilla Källenius och Claes Ånstrand vid Världsinfektionsfonden i en artikel i Omvärlden.
                                                                                                                                                                                    Alla människor bör ha tillgång till sjuk- och hälsovård. Länge trodde man att fattigdomens sjukdomar (framför allt infektionssjukdomar som HIV, malaria och tuberkulos, luftvägsinfektioner och diarrésjukdomar) skulle försvinna bara man höjde levnadsstandarden i ett land. Men det är också så att sjukdomar försvårar eller förhindrar att människor reser sig ur fattigdomen.
Upprepade och långvariga sjukdomstillstånd förhindrar skolgång och utbildning. Sjukdom kan göra att familjens enda inkomst försvinner. Sjukvårdskostnader kan sätta en familj ohjälpligt i skuld.Nyligen har den största sammanställningen någonsin över hälsotillståndet i världen visat att det på flera sätt har blivit bättre jämfört med hur det såg ut 1990. Nya sjukdomsmönster i visa delar av världen hänger samman med att människor blir rikare. Dödlighet som hänger samman med fattigdom har minskat globalt, exempelvis diarréer och undernäring. Mest av allt har antalet barn som dör av mässling minskat, tack vare framgångsrika vaccinationskampanjer.Men i de fattigaste länderna, som i Afrika söder om Sahara, insjuknar och dör människor fortfarande i första hand av fattigdomens sjukdomar. Hiv och aids som dödsorsak har ökat kraftigt på tjugo år. Malaria och tuberkulos minskar, men bara i långsam takt. Utveckling av antibiotikaresistens kan göra sjukdomarna helt obehandlingsbara.
Eftersom de allra fattigaste är viktigast att stödja så måste hälsofrågor vara en viktig del i vårt utvecklingssamarbete.Just nu pågår intensiva diskussioner om hur fattigdomen ska bekämpas efter 2015 (MDG post-2015) då milleniemålen om fattigdom, hälsa och miljö ska vara uppfyllda. Det står redan klart att vissa av milleniemålen inte kommer att uppnås till 2015. Dit hör milleniemål 4, att begränsa barnadödligheten med två tredjedelar, 5, att minska mödradödligheten med tre fjärdedelar och 6, att stoppa spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar.  Det enda mål som hittills uppnåtts och som indirekt berör hälsa är ett delmål i mål 7, att halvera antalet människor som inte har tillgång till rent dricksvatten.
Därför är det viktigt att vi inte tappar målet om att bekämpa fattigdomens sjukdomar, särskilt hos kvinnor och barn.Hälsobistånd har alltid varit en viktig del av svenskt bistånd, och vi har lång erfarenhet och stor kompetens att bidra med. Sverige bör därför bidra till att:
1) Bygga hållbara hälso- och sjukvårdssystem i länder med störst behov2) Sätta kvinnors och barns hälsa i fokus3) Utveckla effektiva metoder för att bota och förebygga fattigdomens sjukdomar.


Print Friendly, PDF & Email