OLYMPUS DIGITAL CAMERAInfektionssjukdomar är idag det huvudsakliga hindret för hälsoutvecklingen i fattiga länder. Diarrésjukdomar, luftvägsinfektioner, malaria, tuberkulos och inte minst HIV/AIDS står för den helt övergripande sjukligheten/dödligheten och hinder till socioekonomisk utveckling i låginkomstsländer.

Även I-världen har upplevt denna situation för inte så länge sedan! Vi utvecklade med tiden motvapen – sulfa, penicillin och andra antibiotika, vacciner mot mässling, polio med flera. Nu betyder dessa sjukdomar mindre i den rika världen och istället prioriteras forsknings- och utvecklingsinsatser inriktade på välfärdssjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, cancer och demenssjukdomar.

Marknadskrafter styr läkemedelsutvecklingen. Över 95 % av insatser för forskning och utveckling går sålunda till sjukdomar som drabbar mindre än 10 % av världens befolkning. Endast 2% av världens hälsoforskning är riktad mot de fem stora infektionssjukdomarna AIDS, malaria, tuberkulos samt infektioner i luft- och tarmvägar, som främst drabbar världens majoritet av fattiga människor..

Tyvärr är flera gamla billiga antibiotika overksamma på grund av resistensutveckling. Dessutom koncentreras vaccinutveckling mot västvärldens infektioner, istället för de som är typiska och specifika för den fattiga världen, t.ex. malaria och Denguefeber. Det behövs idag ordentliga forskningsinsatser för att även låginkomstländer, det vill säga de fattiga folken, skall få bot mot sina infektioner.

Behandling av malaria är idag akut hotad av resistensutvecklingen mot de läkemedel som skapades för västerländska soldater i krig samt de två läkemedel som utvecklats från traditionell medicin. Situationen kräver akut ny behandlingsstrategi och utveckling av alternativa läkemedel samt vaccin. Forskningsresurser måste därför skapas i det internationella samhället. Just nu är det huvudsakligen Kina och Thailand som bidrar till utvecklingen av nya läkemedel mot malaria.

Den medicinska forskningen och utvecklingen drivs för närvarande huvudsakligen och till och med i ökande grad av marknadskrafter. Framtagning av ett nytt läkemedel motiveras ofta av kombinationen av en penningstark patientgrupp i länder med generösa läkemedelsförsäkringar och en möjlighet till en viss, ibland marginell, förbättring av hälsa. Ett nytt synsätt med globalt ansvar kräver en helt annorlunda prioritering och mobilisering av forskningsresurser från det internationella samhället.

Tidigare har vi uppfattat att socioekonomisk utveckling är en förutsättning för hälsa. Sedan mitten på 1990-talet vet vi att det också är så att hälsa krävs för att vända fattigdom till utveckling. Malaria, HIV/AIDS och tuberkulos är typiska exempel på den negativa koppling mellan sjukdom och fattigdom som medför en ond spiral.

Ett globalt öppet samhälle innebär att information via Internet numera når ända ut till många landsbygdsbor i låginkomstländer. Orättvisor mellan människor blir tydligare och särskilt upprörande när det gäller tillgång till livsviktiga mediciner. ”The time for poor drugs to poor people is over.” [Tiden för dåliga läkemedel till fattiga människor är över.] (Citat Gro Harlem Brundtland.) När orättvisorna uppenbaras kan de fungera som grogrund för den frustration och desperation som i slutändan kan leda till uttryck som terrorism. Att satsa ekonomiska medel på att förbättra hälsoläget i världens låginkomstländer istället för att satsa medel på militära interventioner vore att göra något åt orsakerna istället för att behandla symtomen.

Svensk medicin har en tradition inom smittskydd, det vill säga bekämpning av infektionssjukdomar samt inom läkemedelsutveckling. Det är nu dags att fortsätta denna tradition i ett mer globalt perspektiv till fromma för låginkomstländer. Vi anser att Sverige bör visa vägen med en radikalt ökad satsning av forskningsresurser för de sjukdomar som drabbar de stora fattiga befolkningsgrupperna och som representerar de största hoten mot global hälsa. Detta synsätt är även ett fundament och en förutsättning för ett framtida globalt samhälle i rättvisa och därmed fred.

Vi tror att det i dessa mörka tider finns ett stort behov av att visa vad vi tillsammans kan gör för att minska mänskligt lidande och främja freden.


PrintFriendly and PDF