Världsinfektionsfonden

Den politiskt och religiöst oberoende insamlingsstiftelsen Världsinfektionsfonden (VIF) har bildats av framstående forskare och frivilliga krafter. Syftet är att bekämpa fattigdomens infektionssjukdomar:

För att nämna bara några exempel.

Bakgrund

Infektionssjukdomar är idag det huvudsakliga hindret för bättre hälsa och utveckling i den fattiga delen av världen. I dessa länder står infektionssjukdomar för närmare 60 procent av all sjuklighet och dödlighet. Värst drabbade är små barn och gravida kvinnor, men sjukligheten får allvarliga konsekvenser i alla livets skeden. Med negativa följder för skolgång, utbildning och försörjning.

Mot många infektionssjukdomar finns välfungerande vacciner och läkemedel, men det är långt ifrån alltid dessa når fram till de människor som bäst behöver dem. I utvecklingsländerna, i synnerhet ute på landsbygden, kan det vara svårt att ens få en diagnos. Och även för den som fått sin diagnos ställd är det ofta alltför dyrt med behandling.

Ett annat problem är resistensutveckling; de gamla medlen är inte längre effektiva. Och i andra fall finns inga medel alls.

Medicinsk forskning idag

Det är inte så länge sedan den nuvarande i-världen befann sig i en liknande situation, med infektionssjukdomar som huvudsaklig orsak till ohälsa, men tack vare framgångsrik läkemedels- och vaccinutveckling (antibiotika mot bakteriella infektioner och vacciner mot exempelvis mässling och polio) och utbyggnad av ett fungerande hälso- och sjukvårdssystem betyder dessa sjukdomar mindre idag. I takt med denna positiva utveckling har fokus alltmer kommit att riktas mot vällevnadssjukdomar.

Medicinsk forskning och utveckling drivs idag huvudsakligen, och till och med i ökande grad, av marknadskrafter. Utveckling av nya läkemedel motiveras av en möjlig, marginell hälsoförbättring hos penningstarka patientgrupper i länder med generösa läkemedelsförsäkringar.

Men bakterier och virus erkänner inga nationsgränser; globaliseringen har lett till att också utvecklade länder drabbats av exempelvis HIV/AIDS, SARS och fågelinfluensa.

FN:s millenniemål

På Millennietoppmötet i FN:s högkvarter i New York år 2000 enades världens regeringar om åtta tidsbundna gemensamma mål inför framtiden, de så kallade millenniemålen.

Världsinfektionsfondens verksamhet är direkt kopplad till tre av dessa:

Mål 4: Barnadödligheten skall minska

Mål 5: Mödradödligheten skall minska

Mål 6: Spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till 2015

Copenhagen Consensus

Om världens regeringar haft 50 miljarder dollar att satsa på att förbättra den globala välfärden, i synnerhet i u-länderna - vilka problem borde då lösas först? Var skulle pengarna göra störst nytta?

Det var den frågan som en expertpanel bestående av åtta ledande ekonomer, varav tre nobelpristagare, träffades i Köpenhamn för att diskutera 2004.

Bland alternativen fanns bland annat utbildning, handelsreformer, finansiell stabilitet, klimatförändringar, inbördeskrig, svält och smittsamma sjukdomar.

Efter noggrant övervägande presenterade expertpanelen sin prioriteringslista, och allra högst upp placerade de kontroll av spridningen av HIV/AIDS - inte på något annat område skulle dollarmiljarderna kunna göra större nytta. Behandling och kontroll av malaria kom på fjärde plats.

Copenhagen Consensus 2004

10/90-gapet

Mindre än 10 procent av alla forskningsresurser satsas på de hälsofrågor som representerar 90 procent av världens ohälsa. Således drivs hälsoforskning idag i första hand av de rikas sjukdomar. Detta trots att forskningsinsatser mot infektionssjukdomar i låginkomstländer, ur ett hälsoperspektiv, vore betydligt mer kostnadseffektiva än motsvarande forskningsinsatser för välfärdssjukdomar.

Ett nytt synsätt med globalt ansvar kräver en radikalt annorlunda prioritering och mobilisering av forskningsresurser från det internationella samhället. Flera initiativ har redan tagits av FN, WHO, EU och andra organisationer.

Men det räcker inte på långa vägar för att fylla de luckor som finns.

The 10/90 gap

En svensk insats

Svensk medicin har en lång tradition inom smittskydd, infektionsmedicin och läkemedelsutveckling av internationell klass. Detta, bland annat, har bidragit till att Sverige blivit värdland för det nyinrättade europeiska smittskyddsinstitutet (E-CDC). Sverige kan använda denna position till att utveckla ett i högre grad globalt perspektiv på smittskydd till fromma för låginkomstländer och de fattiga folken.

Sveriges regering har tagit ett kraftfullt och nydanande steg i samma riktning. I regeringsförklaringen 14/9 2004 fastslogs att "en ny kraftfull svensk biståndssatsning initieras, inriktad på forskning, behandling och prevention av sjukdomar som hiv/aids, mässling, tbc och malaria. Vidgat partnerskap inleds mellan Sverige och länder där sjukdomarna slår hårt, och med andra aktörer. Universitet och läkemedelsindustri inbjuds att medverka".